I'm desperate for you, I'm lost without you
"Så många gånger hade hon gått just den här vägen, en liten bit, så många gånger hade hon även vänt om tidigt, många gånger hade hon inte påbörjat den alls. Av rädsla, av känslomässiga anledningar eller av sorg, hon visste inte. Men kommer jag någonsin våga gå hela vägen?
Minnena från förr sätter spår, spår hon aldrig tror kommer blekna, de kommer för alltid ligga och skava, som en ovanligt påflugen insekt; när man väl tror att den försvunnit och man slappnar av, hör man det vanliga irriterande surrandet igen och den har kommit tillbaka. För alltid en kamp som man vet att man inte kan kontrollera, som aldrig kommer ge upp. Men kommer jag någonsin kunna kämpa tillbaka tillräckligt mycket?"
En början, det finns mer, det ligger dock för nära, för nära för att visas här. Jag låter er spela på fortsättningen själva, kanske kommer ni på allt bättre än jag...
En stor del av dagen har spenderats på en strand i Forsbacka, jag har badat och solat, mycket härligt! Har även varit sådär härligt varmt! Inte så man kollapsar utan helt perfekt, iaf där vi var.
Trist när man inte har något bättre att skriva än att prata om vädret, känns som om det blir ganska tråkigt i längden. Jag börjar jobba på torsdag, sista lediga dagen imorgon alltså..
Kram på er
Jag tror på dig!
