What does not kill you...
2009-11-01@16:28:00
Varför måste jag alltid försöka vara så förbannat stark? Att känslorna skjuts åt sidan till förmån för sten, en rädsla att visa sårbarhet, något som är så väldigt personligt. Jag vet inte hur många olika reaktioner jag fått från människor i olika situationer när muren spräcks, krackelerats. Kanske är det de reaktionerna som alltid gör att muren felfritt byggs upp igen, en känsla från min sida att det inte är såhär jag ska vara egentligen och ilska över att allt sluppit ut...
Att bilder och uppfattningar ska påverka är en självklarhet, men ibland kunde jag önska att påverkan inte skulle vara lika påtaglig. Det finns stunder då jag längtar efter att bara ge efter och spränga allt vad gränser heter och bara leva... Samtidigt vet jag att där bakom finns en inbillad säkerhet, något jag kan ta till när det verkligen behövs, men något jag vet egentligen inte alls är bra. Inbillningen inger falsk säkerhet och den falska säkerheten inger en vilja att fortsätta och det fortsätter.
Jag hatar det, men älskar det.
Trackback
