Volcano Boarding

2012-01-24@16:46:18

När vi var på väg mot vulkanen fick vi veta att detta stod som nummer två på listan över saker som man måste göra innan man dör, Thrill seeker´s bucket list som det så fint kallas. Vi var i alla fall och åkte vulkanpulka. Resan började på morgonen härifrån Darío, en vän till oss var så snäll att han ställde upp och körde oss, han var också med och åkte pulka. Vi kom till Leon på förmiddagen och gick runt i staden ett tag, Sen vid ett-tiden samlades vi, 24 stycken äventyrssökande, sex svenskar, en nicaraguan, en spanjor, två tyskar, några kanadensare och några amerikaner, på hotellet där resorna utgick ifrån. Tillsammans for vi till vulkanen Cerro Negro, färden tog ungefär en timme. När vi kom fram blev vi utrustade med en orange påse innehållande en orange overall och ett par gröna skyddsglasögon samt så fick vi våra pulkor, en träplanka som rumpan precis fick plats på, typ, med ett handtag. Därefter började vi vandringen uppför vulkanen. Den tog ungefär en timme då vi stannade för att vilka och dricka vatten ett par gånger och då fick vi även höra en del fakta om vulkanen. Utsikten var amazing!

När vi kom till toppen så gick vi till stället där vi skulle åka nedför och det vi möttes av var en backe, helt svart, men halva backen försvann och det vi fick veta då var att det var ca 40 graders lutning sista sträckan och den syntes inte uppifrån. Lastbilen vi åkt med syntes som en liten orange prick längst ner. Kommer inte riktigt ihåg, men jag tror vulkanen var ungefär 500 m hög, eller nåt.

Sen fick vi ta på oss de otroligt snygga jumpsuitsen, vem behöver One Piece liksom? och sen på med glasögonen som försämrade synen ytterligare. Därefter bar det av. Två och två blev vi ivägskickade på två olika banor som gick bredvid varandra. Längst ner stod en man och mätte hastigheten.
Jag åkte med Marlene och allt gick bra, tills vi kom längst ner, då krockade vi... Vi blev ivägsläppta för tätt där uppe och sen såg vi ingenting på vägen ner då en massa svart damm blåste upp och min första syn när jag kom ner var en orangeklädd person sitta ett par meter framför mig och jag hann inte stanna. Men ingen av oiss skadade sig mycket, tack och lov!

Hastigheterna då? Jo, på vägen hem läste guiden upp de fyra första placeringarna, jag, Marlene, Emanuel och David lyckades knipa alla fyra med Marlene som etta på 70 km/h, jag tvåa på 64 km/h. Det gick galet fort! Och jag tyckte det var kul, trots krocken. Men inget som jag kommer göra igen, en gång räcker, då har man gjort allt! Men vill ni ha en adrenalinkick som heter duga så borde ni prova! Och även utsikten var väl värd priset för utflykten.

Nu har jag alltså lyckats med att göra två av de saker som fanns med på listan, upptäckte att en färd i London Eye fanns med lite längre ner och det gjorde vi på en klassresa i nian. Det var också en väldigt häftig upplevelse!
Bara 48 kvar! :-)


Leon

En fantastiskt vacker byggnad i Leon

På väg mot vulkanen

Cerro Negro

På väg mot toppen

Breath-taking

Vandring med pulkorna

Gänget och guiden

Våra galet snygga outfits



Lämna ditt avtryck här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0