There is freedom

2015-02-22@22:03:18
Curlingsäsongen börjar lida mot sitt slut och idag hade vi det sista seriesammandraget. Det slutade med två vinster för oss och vi är därmed obesegrade i divisionen, vilket också betyder att vi flyttar upp en division nästa säsong. Speciellt den sista matchen var en go vinst idag, nervkittlande (panik), men så härlig..
 
Men det som slog mig mest av allt idag var inte det faktum att vi vann, eller att vi är serievinnare eller nåt av det. Det som slog mig var hur mycket jag älskar det. Det går inte att förklara känslan av att få vara på isen, en del av ett lag, och tillsammans spela strategiskt, ibland med lite chansningar, men fokuserat mot ett mål. Att få vara en del av något, något som har samma fokus, samma brinnande intresse och samma galna fascination av stenar och sopkvastar på is. Det är svårt att förklara.
 
Det tog mig många år att inse att det är själva sporten jag älskar, själva spelet, och inte allt runtomkring. Det tog mig bra många slag och bra många ruttna handlingar för att jag skulle komma till insikt om att det är curlingen jag älskar, curlingen som jag inte kan vara utan och curlingen som får mig att må bra. Jag ska inte säga att jag är tacksam över allt som människor gjort mig, men jag är glad och tacksam över att jag inte lät dem slå ner mig helt, jag är tacksam över att jag reste mig upp gång på gång för att komma till den punkten jag är idag och jag är tacksam över att jag tog mod till mig och sökte upp curlingklubben här och började spela igen. Tack.
 
 
Och bara för att jag är på det humöret idag så letade jag fram ett flertal gamla bilder på mig, tagna i början av mitt curlingspelande. Tur att det sker förändringar kan man ju säga!
 


Lämna ditt avtryck här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0