Let everybody see the light...
Ibland vill man bara lägga sig ner någonstans, koppla bort allt som är runtomkring och sova en vecka eller två. Bara slippa alla krav, alla måsten och all stress. Allt känns så tungt, som om jag själv vill framåt men ingenting annat lyder som det ska.
All press vill jag bara skjuta bort, bara få slippa den, om än för bara en kort stund, det skulle nog betyda mycket. Att få slippa känslan att man alltid gör något som inte är perfekt till 100 %. Ingen kan dock vara perfekt så jag vet inte hur detta ska lösa sig, men det ska nog gå. Men bara känslan av att man för en gångs skull gjort något bra, den behöver alla få känna av ibland.
Har inte heller någon vidare motivation till att göra något alls nuförtiden, vilket känns jobbig eftersom det finns så mycket jag verkligen måste göra. Skolan tar mycket tid och stress, stress, stress, plugg, plugg, plugg. jag vill inte!
Sen finns det vissa ljuspunkter som alla dessa lyser upp min i övrigt gråa dag, tack för att ni finns <3 Jag älskar er!
Jag älskar dig!! Och jag har varit där, det går över även om det inte känns så.
Men jag finns här, vad som än händer så finns jag här. <3
Kanske är det så att ingen kan vara perfekt, men du kommer så nära man kan komma! Hoppas det känns bättre när du åker bort. Finns här för dig, alltid. <3
