Desde mi interior

Just nu ligger jag i soffan med en sovande Pussel i knät. Mys på hög nivå!

Min utsikt just nu

Dagens räddning 

Trött tjej i väntan på bussen imorse 

Avslutar med den här söta bilden på min nyfikna lilla gos! 

Skallen snurrar av att ha suttit och stirrat på en dataskärm hela dagen och kroppen mår därefter också, men galet va skönt det känns att ha gjort det ändå... För vi har kommit en bit på c-uppsatsen och just nu är det värt hur mycket som helst.. Även en magkatarr som säkerligen kommer sitta där ända fram till inlämningsdatum. Eller nja, hade gärna varit utan magkatarren, men ni fattar..

 

Har även hunnit med en massa gos med min lilla älskling här hemma och blev även en nyfiken upptäcksfärd ut på loftgången. Ska ge mig på projektet att få ut honom på en promenad här någon dag men tänkte att jag skulle skona honom från regn och snö, tror inte han skulle uppskatta det särskilt mycket..

 

Just nu sitter han bredvid mig och stirrar på skärmen, följer musen med blicken och spinner för fullt. Gosis! Ska leka av honom lite och sen försöka somna. Blir en heldag i c-uppsatsens tecken imorgon också..

 

Curlingsäsongen börjar lida mot sitt slut och idag hade vi det sista seriesammandraget. Det slutade med två vinster för oss och vi är därmed obesegrade i divisionen, vilket också betyder att vi flyttar upp en division nästa säsong. Speciellt den sista matchen var en go vinst idag, nervkittlande (panik), men så härlig..

 

Men det som slog mig mest av allt idag var inte det faktum att vi vann, eller att vi är serievinnare eller nåt av det. Det som slog mig var hur mycket jag älskar det. Det går inte att förklara känslan av att få vara på isen, en del av ett lag, och tillsammans spela strategiskt, ibland med lite chansningar, men fokuserat mot ett mål. Att få vara en del av något, något som har samma fokus, samma brinnande intresse och samma galna fascination av stenar och sopkvastar på is. Det är svårt att förklara.

 

Det tog mig många år att inse att det är själva sporten jag älskar, själva spelet, och inte allt runtomkring. Det tog mig bra många slag och bra många ruttna handlingar för att jag skulle komma till insikt om att det är curlingen jag älskar, curlingen som jag inte kan vara utan och curlingen som får mig att må bra. Jag ska inte säga att jag är tacksam över allt som människor gjort mig, men jag är glad och tacksam över att jag inte lät dem slå ner mig helt, jag är tacksam över att jag reste mig upp gång på gång för att komma till den punkten jag är idag och jag är tacksam över att jag tog mod till mig och sökte upp curlingklubben här och började spela igen. Tack.

 

När jag kommit hem från min tur till Uddevalla imorse fick jag ett sms om att ett paket kommit som jag behövde hämta ut, döm om min förvåning (och lycka, på riktigt) när det visade sig vara min telefon som varit på lagning. Nu är alla fel fixade och jag är numera kontaktbar via annat än sms när jag inte är hemma, internet har inte funkat alls vilket inte riktigt går ihop med ett studentliv. 

 

Jag behöver gå och ge katten mat, han sitter i dörröppningen in hit till vardagsrummet och stirrar på mig, vilket jag har lärt mig tolka betyder ungefär; matte, jag är hungrig, vart är maten? 

 

Ska försöka återfå min motivation till att fotografera, tills dess får jag lägga upp en massa gamla bilder i förhoppningen om att få inspiration.

 

 

 

Idag har varit en av de mest produktiva dagarna för mig på länge men nu är jag helt slut och ser fram emot en varm, skön säng. Kommer dock inte kunna somna än på ett tag så ska försöka få Pussel på goshumör, jag hade nyss framme dammsugaren och det är verkligen det värsta han vet... Men jag tror nog han kommer fram snart så vi kan gosa ner oss i soffan med ett avsnitt av Grey´s! Och just ja, nu hörde jag tvättmaskinen också, hade nog förträngt det tror jag, jaja, tar inte så lång tid. Alltså, tvättmaskin i lägenheten är underskattat! Så gött att slippa släpa tvätten till huset mittemot där vår tvättstuga ligger! 

 

När jag städade nyss så drog jag fram allt som låg under soffan, vilket kan sammanfattas med; Pussels alla leksaker. Alla plinkande och skramlande bollar, favoritråttan och kartongbiten som snart kommer vara i småbitar. Tror ni någon kommer vara hyper inatt eller?

 

Tröttheten har intagit vår c-uppsats, vi vill helst bara sova båda två, vilket inte kommer särskilt lägligt. Tre veckor kvar till inlämningsdagen och jag antar att paniken snart kommer infinna sig. Jag har i alla fall kvällen fri och ska spendera den med min katt, som har fått roa sig själv lite för mycket den senaste tiden. Och så har jag varit på gymmet efter allt för lång tid av något envist halsont, så väntar mig en galen träningsvärk imorgon. Lätt värt.

 

Och eftersom jag har en mobil just nu som inte tillåter så många bilder innan den kollapsar, så får det bli lite gamla, för att lysa upp lite menar jag.. 

 

Kreativt utlopp såhär en måndagseftermiddag. Jag kan inte träna på grund av halsont, så då behöver allt komma ut någonstans. Och då blir det såhär.

 

Nu är det väl egentligen meningen att jag ska skriva något djupt filosofiskt inlägg innehållanden hjärtan i överflöd, men det kommer inte hända. Jag har dejt med Pussel ikväll och han är så go så! Just nu sover han dock, men det är ganska rogivande att lyssna på hans små snusningar. Så medan han nu är lugn ska jag försöka lägga lite annat pussel, när han vaknar flyger bitarna åt alla håll och kanter. Det är inte så roligt att leta efter borttappade pusselbitar i hela lägenheten.

 

Ligger i sängen och är lagom irriterad på min telefon som har ballat ur totalt. Inatt laddade den 20% och nu kan jag inte röra den när den laddar för då slutar den ladda, sen börjar igen och slutar och så fortsätter det så tills jag blir så frustrerad att jag tar ur laddaren och låter den dö istället. Ska skicka in den, men har som sagt inte haft mycket tid...

Jag borde sova, ska vara på skolan 8 imorgon för, ja C-uppsats. Men sov tre timmar i eftermiddags så det lär väl dröja. Ska leka med Pussel en stund så han blir trött och inte hoppar på mig om några timmar 😊