Mästerverk
Varmsamt tar Du varje skatt
Även det som inte tycks något värt
Du ser det som finns inuti
Bakom världens tortyr
Dina händer skapar mästerverk
Slipar och formar
För att det ska bli något
Precis som Du vill ha det
Din kärlek skänker liv
Din frihet hopp
Du fyller varje vrå
Och varje hjärta ger Du slag
Skatterna Du format
Kan aldrig någonsin förtvina
Du har dem alla i Din hand
I tryggt förvar, helt omslutna
I Dina händer vilar jag
I Dina armar finns det ro
Ditt hjärtas slag ger kraft åt mitt
Du blåser liv i hela mig
Din kärlek ska vara min spegel
Mina ögon Ditt hjärta
Tankarna jag bär är Dina
Livet jag fått är Ditt
Lär mig bli mer lik Dig
Och hjälp mig visa andra
Att de är Dina skatter
Dina egna mästerverk
Allt det som Du skapat
Älskar Du så högt
Skatterna de skimrar
I ljuset från Dig
Varje liten pärla
Har Du i Din hand
Och Du kommer aldrig
Låta någon falla ur


You are the sunshine of my life





Livet knackar på
Regnet smattrar mot rutan
Strimmor av vatten rinner i floder
Reflektionen i rutan bleknar bort
Allt flyter samman till ett kaos
Handen sträcks ut och möter sin bild
Ritar suddiga spår på fönstret
Mönster utan någon mening
Men som ändå resulterar i bilder
När ögonen vågar lyftas upp
Syns verkligheten genom strömmarna
Sakta försvinner skuggorna
Det är livet som knackar på








I takt med Ditt hjärta
När tårarna rinner
Av förtvivlan och ångest
Har Du redan räknat dem
Och samlar dem i Dina händer
När mitt hjärta slår så hårt
Av rädsla och panik
Lägger Du Ditt hjärta bredvid
Tills mitt slår i takt med Ditt
När tankarna slår till
Fulla av hat och hopplöshet
Har Du redan burt dem
Och talar liv in i mitt liv
När mina ögon tvingas stängas
Av ångest och svag självbild
Vet Du redan vad jag ser
Men Du ser en annan bild
När ångesten tar över mig
Fyller mig med hat
Har Du redan varit där
Och Du vill ta mig därifrån
När rädslan förblindar mig
Tvingar mig tillbaka
Har Du redan förstört hindret
Och bär mig över spillrorna
När vattenmassorna drar mig ut
Försöker dränka mig
Har Du redan gått på vatten
Och räckt mig Din hand
När jag inte tror på imorgon
Då tror Du på mig
Och Du berättar för mig
Att jag är Ditt barn
Att Du aldrig kommer lämna
För jag är en del av Dig
Gång på gång viskar Du till mig
Att Du älskar mig
Each moment of courage her own life she saves












Back to basics











Kvar finns bara du
Det blixtrar i den klara natten
Himlen klyvs i två
Mäktiga krafter
Skrämmande nära
Sicksackmönstret lyser upp allt
Ingenting kan längre döljas
Styrka utan like
Utlämnande svar
Stjärnorna får ge vika
Något annat tar över
Smärtande skönhet
Bultande hjärtan
Luften darrar av spänning
Kräver ett gensvar
Maktlöst krig
Oskyldiga offer
När lugnet återigen tagit över
Krossat en vägg av motstånd
Darrande lugn
Återuppväckta drömmar
Känslan är kvar som en dröm
Andningen blir djupare
Ögonen sluts
Kvar finns bara du


Good enough







Dansen


Skuggor
Skuggorna spelar
Linjer, mönster
Oregelbunden skönhet
Spelar över ditt ansikte
Glimtar av ljus
Får dina ögon att skina
Farligt, vackert
Skuggorna dansar
Panik, ångest
Kvävande skönhet
Blixtrar över din kropp
Det ljus som når dig
Lyckas träffa rätt
Får dig att brinna
Skuggorna jagar
Fångar dig
Släpper inte taget
Skriken, andetagen
Hjälper dig ur
Trycker dig ner
Gör dig förödande vacker
Skuggorna regerar
Blixtrande skönhet
Fängslande skräck
Blandas tillsammans
Skrik, linjer
Mönster, ångest
Tar skuggorna med sig i dansen










Cold as ice












Carola- Drömmen om julen






Kopparklinten








You don't have to try
Både jul och nyår har passerat, snabbare än jag kunnat blinka. Har varit och hälsat på familj, släkt och vänner i Gävle. Fint! Julen betyder mycket för mig, ett så fint tillfälle att umgås med familjen, men det går djupare än så, vi firar att Jesus föddes. Och det är stort! Därför har julen en stor plats i mitt hjärta. Allt är intensivt och halvt rörigt ibland, men all stress försvinner när vi tillsammans sitter ner, sjunger lovsånger och läser julevangeliet. En djupare frid kommer över oss. Och det är vackert.









Step by step
Vänner alltså. Så värdefullt. Ibland när man känner sig nere är det sjukt lätt att bara ge upp och isolera sig i sin ensamhet. Varje steg utanför lägenheten känns som något oöverkomligt. Därför är jag så tacksam för vänner som inte dömer eller ifrågasätter. Som inte håller utfrågningar eller helt enkelt låter bli att bjuda in. Gemenskap där man kan vara som man är, oavsett ryggsäck och känslor för dagen. Där man kan komma och gå när man behöver och ändå känna sig trygg i att man kommer få en inbjudan igen, trots allt. Vänner som inte ökar på ensamheten utan som hjälper en ta steg ifrån den, genom att bara vara sig själva. Utan att vara medvetna om det hjälper de till med självbild, självförtroende och känsla av egenvärde. Ett ställe dit man kan komma utan den vanliga masken och fasaden, där man slipper spela livets teater och alltid vara på topp. Där man kan slappna av, känna trygghet och glädje. Där man kan vara sig själv.
