Bocay
Nu i veckan har vi varit iväg på en lite längre resa tillsammans med en vän från församlingen och hennes dotter. Vi var och besökte vår väns systers familj som bor i Jinotega, i en by som heter Bocay. Vi hade fått för oss att det bara var ett par timmars resväg från Matagalpa, men när vi väl fått allt lite klarare för oss så visade det sig att bussresan tog sju timmar. Bussen var knökfull och då menar jag det verkligen, folk stod nästintill på varandra och gungade i takt med bussens som skumpade fram på bergsvägarna. I Ryssland var mottot: always one more, här är det snarare: always one more, until the bus explodes. Vi hann dock inte till explosionen.
När vi kom fram så möttes vi av en otroligt vacker utsikt, en liten by med bergen i bakgrunden. Amazing! Familjen som vi besökte bodde i ett mysigt trähus med en flod som rann precis på baksidan. Vi bodde dock i ett hus tvärsöver gatan där de hade sitt förråd av kaffe och majs, i säckar eller på golvet.
Vi har varit med om mycket under de här dagarna. Första dagen gick vi tillsammans med dottern i familjen och några ungdomar från kyrkan till ett ställe där det gick att bada. V'gen dit var dock det mest äventyrliga. Det tog ungefär 45 minuter och det var uppförsbacke hela vägen. Det soä kom att bli det lit emer äventyrliga var att majoriteten av sträckan så var vägen täckt av ett decimetertjockt lager med lera. Så kanandes hit och dit avancerade vi oss sakta uppåt för att till slut komma till ett väldigt mysigt ställe där några badade och vi andra satt och pratade. På vägen ner sen så kändes det lite som att snabbaste vägen ner var att sätta sig på rumpan och åka kana. Vi gjorde dock inte detta utan kanade oss nerför, mumsandes på en apelsin som plockats direkt från ett träd som vi gick förbi. En mysig känsla bara det!
Dagen efter åkte vi på en liten utflykt då vi fick se hur de odlar och torkar kakao. Vi fortsatte även till ett ställe där vi såg de gulligaste griskultingarna jag någonsin sett, och det bara kryllade av dem. Därefter åkte vi till en kyrka som låg lite mitt ut i ingenstans, vi hälsade på pastorn i hans hus som låg precis bredvid och satt där och pratade ett tag.
På kvällen var vi på möte i en kyrka som låg nära där vi bodde och efter det gick vi till ett minitivoli som fanns mitt i staden. Där fanns ett litet, litet parisehjul, men underskatta aldrig det lilla. Det var galet! Det gick hur fort som helst och ett tag kändes det som om vi skulle åka ut. Men det var roligt! Trots att fjärilarna i magen fladdrade omkring ett bra tag efteråt.
Hemresan gick bra men även den var otroligt lång. Den började vid halv tre på morgonen och vi var hemma här i huset vid elvatiden. Som en zombie gick jag sen omkring den dagen, men efter en natts sömn är jag nu fit for foght för nyårsfirande ikväll! Om några timmar kommer vi gå till kyrkan och efter det tror jag vi kommer spendera resten av kvällen här i huset.
Säckar med majs
Hela gänget på utflykten uppför lerberget
Som sagt... :-)
Fler bilder kommer, nu ska jag göra mig iordning för att gå till kyrkan.
Och gott nytt år på er hemma i Sverige!
Vårt nya år infinner sig om sex timmar ungefär.
Les deseo un año nuevo con muchas bendiciones, mucho amor y mucho gozo.
