Desde mi interior

You bring freedom to all that is within

Det är mycket som händer nu och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna sortera upp allt, det jag vet är att jag är fylld av en sån otrolig tacksamhet. Människor, händelser, upplevelser, ord, det finns så mycket fint, det gäller bara att lyfta blicken lite. 

 

 

Jag har fått sommarjobb, på min praktikplats i Uddevalla. Det får mig glad, trivs otroligt bra där, har varit där två gånger nu och ska dit igen på måndag. Det är det jag vill göra och det gör också att jag får mer tid här i stan vilket betyder väldigt mycket för mig. Så nu blir det min semester som spenderas i norrland i början av sommaren. Måste ju hinna med att träffa alla människor jag saknar så! 

 

Kristi Himmelsfärd spenderades i Gävle och jag fick träffa hela min fantastiska släkt. Så tacksam för er allihop, vilken gåva!

 

 

I helgen var jag och hälsade på Marlene i Malmö, så fint. Har saknat henne så. Blev en massa Nica-minnen, vilket skapade både glädje och saknad. Vi gick långa promenader på stan bland Eurovisionvimlet och vi umgicks. Fina vän.

 

 

When hope came down

Det är trött tjej som knappar på tangentbordet ikväll. Fingrarna vill inte riktigt hänga med i svängarna och mina tankar bildar för det mesta endast osammanhängande flum. Men det får det vara värt ibland. För gårdagen var en dag jag inte skulle vilja missa för allt i världen. Började med Lindveden med tipspromenad, femkamp och majbrasa, sen for vi vidare till en vän där kvällen och halva natten fylldes av skratt, flum, prat och film.

 

Det började såhär, men sen fick katten välja..

Cuz baby you're a firework

En liten bildbomb kan ni få eftersom jag varit så dålig på att skriva på sistone. Imorgon är det Valborg och dagen ska spenderas med vänner. Fint!

Och våren har kommit till stan, har tagit många, långa promenader ute i solen. Mys.

Thy word is a lamp unto my feet, and a light unto my path

Det finns så många saker som vi inte kan förstå, saker som vi egentligen vill förstå men som går över vår förmåga. Där behöver vi tron, tron som kan flytta berg, för så står det skrivet. När något kommer emot oss måste vi stå fasta, vi måste lita på att Gud aldrig sviker. För även om vi lever i den här världen så strider vi inte på världens sätt. För de vapen vi strider med är inte svaga, de har makt inför Gud att bryta ner fästen, Guds ord är skarpare än något tveeggat svärd. Inget ska vara oss övermäktigt, allt förmår vi i Honom som ger oss kraft. Det är Hans löften till oss.

 

Det står skrivet att vi ska göra de saker som Jesus gjorde och ännu mer eftersom den Helige Ande bor i oss. Men vi måste kunna släppa taget om oss själva, vi måste släppa kontrollen till Gud, lägga våra liv i Hans händer, våga ta steget ut ur båten trots att det stormar runt omkring oss. Detta vill jag göra. Jag vill också gå på vatten.

 

Gud har lovat att alltid vara oss nära, att alltid leda oss på vår väg, ändra fram till Honom. Vi behöver lyfta bort slöjan från vårt ansikte så att vi kan se, se vägen, sanningen och livet. Och han kommer att stå där och vänta på oss med utsträckta händer. När vi kommer närmare tar Han emot oss och säger: Välkommen hem, mitt barn.

 

 

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.
Joh 3:16-17

 

 

Tu nombre por siempre exaltaré

Veckorna passerar i ilfart och det är lite skrämmande samtidigt som det känns bra att vardagslivet fungerar så bra som det gör här. Var i Gävle nu i helgen en snabbis och på hemvägen kände jag hur mycket jag längtade hit. Och jag märkte även hur bra jag tyckte det kändes. 

 

Ikväll har vi haft cellgrupp och i skolan idag hade vi hlr så nu har vi fått prova på hjärt-och lungräddning, mycket tyngre än det ser ut och mer komplicerat, men det var kul!

 

Gammal bild, men texten passar i alla tillfällen. Stolt över att det står skrivet på ryggen min.

 

So when you feel like giving up, 'cause you don't fit in down here

Vissa dagar kommer sitta kvar längre än många andra, igår var en sådan dag. En dag då jag somnade in lugnt på kvällen med ett leende på läpparna och en oerhörd känsla av tacksamhet. Då mår jag bra.

 

Efter en fantastisk gudstjänst så for vi ut ett gäng till Öresjö där det blev grillning, promenad till vattnet, trädklättring och annat mys. Lite senare framåt kvällen när regnet kom så var vi ett lite mindre gäng som gick in och satte oss i en hög bland filtar och där satt vi sedan resten av kvällen. Mycket fint.

 

Ibland hittar jag verkligen inga ord för att beskriva hur jag känner. Det bara flyger ord och tankar ut mig i en osammanhängande röra. Men en del av det jag kan uppfatta och pussla ihop är något fint. Tacksam.

 

Och för en gångs skull så hade jag kameran med mig, har saknat min lilla bebis! Och bilder blev det, i mängder..

 

Sanando heridas, levantando al caidos, Su gloria está aquí

Nu har påsken varit och för mig har den, förutom en massa annat fantastiskt, kommit med en liten uns av ledighet. Åkte till Gävle och var där i ungefär en vecka, träffade familj, släkt och vänner. Fint! Kom hem i fredags och gårdagen var också den fylld av fina vänner. Tacksamt! 

 

Kameran var med och för första gången på länge fastnade det bilder på minneskortet.

Syster!

Fina kusiner!

 

 

Vänner!

 

Gloria en lo alto, gloria al Rey

Våren har kommit till stan och har varit ute på en massa vårpromenader, så mysigt! Känns lite konstigt att jag i slutet på veckan åker mot norrland och ännu mer snö, lite småkrockar där.. 

 

Idag har vi haft avslutande examinationen för ännu en kurs och min klasskompis konstaterade igår att vi snart har gått ett helt år, bara ett par månader kvar. Känns ganska galet när man tänker på det. Nästa kurs som börjar om en vecka verkar väldigt intressant så ser fram emot den.

 

Jag och Sandra har varit på en massa sh'bam och även dansat hemma en del, bra pausunderhållning till filmer, kan rekommenderas! Vi ska iväg igen ikväll och dansa, sjukt kul!

 

Spräckte mina strumpbyxor när jag satte mig i soffan nyss, de är nog inte gjorda för att flängas omkring i. Tur det hände hemma och inte i skolan, här är det iaf ingen som ser. Intressesmurfens penna glöder..

 

Har inga nya bilder att bjuda på heller, kameran har legat och samlat damm, tyvärr, får ta tag i det snart igen.

 

I can fly higher than an eagle, 'cause you are the wind beneath my wings

Ibland så fastnar orden någonstans mellan hjärta, hjärna och tangetbord. De kommer aldrig riktigt ut i sin rätta form och då är det ibland bättre att bara låta dem förbi osagda och låta dem förbli hjärtats ord som aldrig blivit nedskrivna. Lite så har det varit den senaste tiden. Så mycket har hänt men mycket av det förvarar jag i hjärtat, där det hör hemma. Minnen, skratt, vänner och en massa små mirakel.

 

Jag har den senaste tiden fått känna hur Gud verkligen bär och hur Han verkligen har omsorg, på så många olika sätt. Ibland kan de små tecknen komma som något helt oplanerat och alldeles oväntat, men resultatet av dem blir något fantastiskt. Var på ett fantastiskt ungdomsmöte i fredags där Gud verkligen kom med sin närvaro, helanden, upprättelse och påfyllning av glädje var något som genomsyrade kvällen och gjorde den till ett av alla de där tillfällena som många tog till sina hjärtan. Det går inte att förklara, det bara är. Gud är fantastisk.

 

Små saker kan växa sig större och större med tiden och det är när man öppnar ögonen som man på riktigt kan se att de där små sakerna faktiskt var mirakel och att det fanns en mening med det där lilla, kanske obetydliga. Men i det lilla formas det stora och när det stora växt sig enormt kan det explodera och sprida sig långa vägar. Människor sår frön, Gud sköter resten. Och när man lämnar saker till honom vet man aldrig vilka fantastiska saker livet kommer bära med sig.

 

And the storm is there to only help you grow

Sitter och tittar på curling, borde egentligen skriva hemtenta men just nu har jag ingen lust alls. Kör ett ryck igen imorgon, har inte alls mycket kvar, men har kört fast lite, troligen därför jag är så sjukt opepp. 

 

Har tränat två gånger idag och börjar redan känna av det i kroppen. Armar imorse på gymmet och sen sprang jag på eftermiddagen, behövde komma ut i solen lite och gjorde samtidigt av med lite överskottsenergi, två flugor i en smäll. Första gången jag springer på evigheter så jag lär känna av det imorgon. Skönt iaf att isen är borta från vägarna så man slipper slå ihjäl sig.

 

Och så lite bilder från diverse tillfällen, jag är sjukt kass på att fota numera, måste skärpa till mig..

 

You are life, You are life, in You death has lost its sting

Wish I could read what goes through your mind

Lång dag i skolan idag, det var intressant men var så sjukligt trött. Höll på att somna i soffan när jag kom hem så gav mig ut på en långpromenad. Var ute i 1h och 20 min så nu är skallen rensad! Skönt. Fick även se något av det absolut vackraste som finns, solnedgång. Älskar hur himlen färgas i olika nyanser av gult och orange och hur allting sakta men säkert blir till skuggor. Vanligt, men ändå så mäktigt.

 

 

I'll never let you fall

 

Kom till mig när du är tyngd av oro

Jag ska ge dig vila

Kom till mig när du inte orkar mer

Jag ska ge dig kraft

Kom till mig när tårarna inte kan stoppas

Jag ska ge dig glädje

Och allt i överflöd

 

Kom till mig när du känner dig ensam

Jag ska ta dig i Min famn

Kom till mig när du känner dig maktlös

Jag ska ge dig lösningar

Kom till mig när du behöver någon

Jag ska ge dig kärlek

Och allt i överflöd

 

Kom till mig när du inte ser en morgondag

Jag ska ge dig hopp

Kom till mig när vattnet försöker dra dig ner

Jag ska lära dig gå på vatten

Kom till mig när du tvivlar på dig själv

Jag ska ge dig styrka

Och allt i överflöd

 

För att Jag älskar

Dig

A world where you and I belong, where faith and love will keep us strong

Om någon gick utanför kyrkan igår kväll, säg mellan åtta och halv nio nångång, så hade jag inte blivit förvånad om de hört lite smått knepiga ljud där inifrån. Lekar på g och det framkallade en massa skratt och konstiga ljud, monster och ymfer, lego och svinhala tofflor. Efter en fin andakt om kärlek och därefter bön var det fotbollspelsturnering, adrenalin, handsvett, frustration, glädjetjut, nervositet och skratt. En trevlig kväll som slutade kring midnatt. Jag gillar kyrkan.

 

Nu ska jag kolla curling ett tag innan jag beger mig iväg för att träffa vänner. Ser fram emot en fin kväll.

 

 

Och färglös som en tår blir jag utan dina andetag

Jag är en lycklig tjej som äntligen kan träna igen! Var på första sh'bam-passet igen igår och jag tycker verkligen det är helt underbart roligt. Har varit på gymet idag efter skolan också, känner träningsvärken komma. Love it. 

Och så har vi gjort lite nytta i skolan idag, föreläsning och grupparbete. Har även påbörjat hemtentan som ska in om lite mer än två veckor. Mycket nu, men vi får ta en sak i taget bara och hoppas att vi lyckas hålla isär allt... 

 

After all this has passed, I still will remain

Okej.. Jag kan hålla mig halvt lugn en dag, men inte två, där går gränsen. Och ändå så gjorde jag en massa saker här hemma igår, tyckte jag då, för att jag egentligen kanske skulle ha bundits fast vid soffan. Tog mig inte ut ur lägenheten dock så det första jag gjorde när jag vaknade imorse var att cykla till affären, för att märka att jag kanske inte är så pigg som jag inbillade mig. Vilket har gjort att jag kommer att tvinga mig till att sitta här tills ikväll, jag får väl göra jordbävningar med fötterna, vinka till inbillade kompisar, sjunga schlager för full hals (den har klarat sig underligt nog) eller prata med mig själv för att inte klättra på väggarna. Jag är inte gjord för att vara sjuk, kan man ju lugnt säga... 

 

Mina fina vänner! Det enda produktiva jag gjorde igår, trots att jag inbillade mig att jag gjorde en massa, get real Jessica, du flummade mest.

 

Men nu är det bara några timmar kvar så jag lär bita ihop, kan ju titta på Vänner, men problemet är att jag bara har typ sex avsnitt kvar, på sista säsongen, så jag har lite ångest och vill dra ut på det så länge som möjligt, för sen är det ju helt slut. Separationsångest. Typ. Hehe.

Såg i alla fall Skönheten och odjuret tidigare idag, insåg för ett tag sen att jag kanske är den enda människan på jorden som inte sett den redan och behövde ta igen den förlorade delen av min barndom (nej jag överdriver inte alls och ja, jag bara ordbajsar just nu). Better get going, annars vet man aldrig vart det slutar.

When you're runnin on empty, just come to the well

Här har det varit tyst ett tag. Har varit borta under helgen, hälsat på fantastiska vänner, varit och sett på en massa bilar på rally VM, grillat över öppen eld, bränt sulorna på skorna, åkt skoter på sjön, härligaste känslan, skrattat, pratat, ätit fruktsallad och åkt tåg. Kan bara summeras med ett ord: amazing. Tänk att jag har så fina vänner..

 

 

Har nu haft två heldagar i skolan med föreläsningar om lite allt möjligt. Igår fick vi göra en massa avslappningsövningar på eftermiddager, helt galet, jag klarar verkligen inte av sånt. Antingen så skrattar jag andan ur mig eller så tycker jag att det är fånigt. Men om det hjälper någon så är det ju bra!

 

Och nu ligger jag här i soffan med feber... Har haft det sen i söndags typ, men då bara på kvällarna så har ändå kunnat vara i skolan, men nu sa det pang så ja, nu ligger jag här... Och är ledsen för att jag inte kan spela innebandy.

 

Förra onsdagen körde jag omkull med cykeln på väg till innebandyn, tänkte bara säga det, nu har jag bevisat att jag faktiskt är ganska klumpig ändå. Poäng till mig, eller nåt. Men kan ju tillägga att cykel utan dubbdäck ner för en snötäckt isbacke med svinhala gympaskor att ta emot sig med inte är någon bra kombo, kan bara sluta med att käka snö.

Heroes are made when you make the choice

 

Tog en långpromenad i solen tidigare idag. Skönt. Fick även testa kameran på telefonen, bättre än väntat måste jag säga. Gillas! Och mysigaste känslan ever av att gå på bryggan längs med vattnet och höra isen knaka under solens strålar. Kunde stannat där bra många timmar. Såg en kvinna stå och mata måsarna och änderna med brödsmulor. Bara jag som får en barnslig förtjusning ilandes genom kroppen?  Naturens fantastiska underverk. Kärlek.

Each moment of courage her own life she saves

Två nya kurser har satt igång för fullt, första grupparbetet redan påbörjat, Allt börjar ge oss lite smått panik då vi klart och tydligt insett att allt kommer ske precis samtidigt om någon månad, ingen av oss längtar till de veckorna. Har varit i Gävle en sväng, träffat familj och vänner, varit på releaseparty och även en sväng till Uppsala och träffat fina Testa Mission-människor och varit med på en dag på en missionskonferens med inriktning på Latinamerika. Puh. Har köpt en ny mobil då min andra inte riktigt gick att använda längre och jag har gått på flera sh'bam och zumbapass. Snön har nästintill smält bort helt här, förra veckan låg det som ett vitt täcke över både mark och träd. Nu kommer våren, kanske. jag har skaffat mig träningsvärk, speciellt i magen. Gör ont att skratta.

Allt rullar på, typ. 

 

Och här kommer kanske de sista snöbilderna för denna vintern..

 

But they are nothing in the shadow of the cross